Ådernät och ytliga blodkärl

Vad är ådernät och ytliga blodkärl?
Åderbråck leder till förstorade vener som kan vara blå, röda, eller lila. De ser ofta ut som sladdar och är vridna och utbuktande. De kan vara svullna en bra bit upp ovanför hudytan. Åderbråck finns ofta på lår och runt knävecken.

Ådernät och ytliga blodkärl är ofta små åderbråck. Generellt ligger de närmare hudytan och är röda eller blå till färgen. De kan se ut som trädgrenar eller spindelnät och därav sitt namn spindelvener eller spindelnätsådror. De återfinns ofta på ben och i ansiktet och kan täcka ett såväl litet som stort område av huden. För ådernät tex på benen, dvs synliga blåa nät av blodkärl finns en bra kräm som kosmetiskt förminskar kärlens synlighet. Kom ihåg att en kräm inte enbart kan minska dina blodkärl synlighet utan även motion och rätt kost påverkar.

Vad orsakar ådernäten?
En allmän uppfattning är att åderbråck ofta orsakas av svaga eller skadade ventiler i venerna. Hjärtat pumpar blod fyllt med syre och näringsämnen till hela kroppen genom artärerna. Venerna transporterar blodet tillbaka till hjärtat. Vener har ventiler som fungerar som enkelriktade klaffar för att förhindra blod från att strömma bakåt då det rör sig uppåt. Om ventilerna blir svaga kan blod läcka tillbaka in i venerna och samlas där. Detta tror man är en viktig orak till varför åderbråck bildas. Ådernät bildas troligen på liknande sätt men i mindre vener och därmed i mindre omfattning än ett åderbråck.

Hur vanligt är det med ådernät?
Cirka 50% av befolkningen över 50 år har någon form av åderbråck, synliga ådernät har alla människor, det som skiljer är var de är placerade.

Vilka faktorer ökar risken för att utveckla ådernät?
Många faktorer ökar risken att utveckla ådernät och ytliga blodkärl:

• Stigande ålder. När man blir äldre, kan ventilerna i dina ådror försvagas och fungera sämre.
• Medicinsk historia. Att födas med svaga venventiler ökar risken. Med familjemedlemmar med åderbråcks problem ökar också risken. Ungefär hälften av alla människor som har åderbråck har en familjemedlem som har dem också.
• hormonella förändringar. Dessa uppstår under puberteten, graviditet och i klimakteriet. P-piller och andra läkemedel som innehåller östrogen och progesteron kan också bidra till bildandet av ädernät.
• Graviditet. Under graviditeten sker en enorm ökning av mängden blod i kroppen. Detta kan orsaka att vener förstoras. Den växande livmodern sätter också press på venerna. Normalt förvinner de flesta ådernät och åderbråck som uppstår vid graviditeten.
• Fetma. Att vara överviktiga eller lida av fetma ökar risken väsentligt att drabbas av åderbråck.
• Brist på rörelse. Sittande eller stående under lång tid kan tvinga dina vener att arbeta hårdare för att pumpa blod till hjärtat. Detta problem kan bli än större problem om du dessutom sitter med benen böjda eller korsade.
• solexponering. Detta kan orsaka ådernät på kinderna eller näsan hos en ljushyade personer.

Varför förekommer åderbråck och ytliga blodkärl oftast på benen?
De flesta åderbråck och ådernät uppkommer i benen på grund av trycket av kroppsvikten samt gravitationskraften som gör det svårare att pumpa blodet i benen hela vägen till hjärtat. Jämfört med andra vener i kroppen har benens vener det tuffaste jobbet att transportera blodet tillbaka till hjärtat.

Vilka är tidiga tecken på åderbråck och ådernät håller på att bildas?
• Värkande smärta som kan bli värre efter sittande eller stående under lång tid.
• Kramper
• Tyngdkänsla
• Svullnad
• Utslag som ofta kliar
• Mörkfärgad hud (i allvarliga fall)
• Restless legs

Är ådernät farliga?
Ådernät är ytterst sällan ett allvarligt hälsoproblem. De kan klia och se fula ut ur kosmetisk synvinkel men är inget att oroa sig för ur hälsorisksynvinkel. Är du osäker tala med en läkare. Åderbråck som är en större form av ådernät kan vara smärtsamma men är sällan hälsofarliga. Dock bör man alltid visa sina åderbråck för läkare vid allmän hälsokontroll.